östersjöns miljö

Östersjön – vårt unika innanhav

Förorenat, överexploaterat och döende. Ord som ofta används i beskrivningen av vårt unika innanhav. Men Östersjön är så mycket mer. Det är ett unikt ekosystem, ett semestermål, en arbetsplats och ett vackert och älskat hav.

En blandning av sött och salt

Vattnet i Östersjön är bräckt – en blandning av söt- och saltvatten. Havet är världens näst största brackvattenhav efter Svarta Havet. Salthalten i dess ytvatten minskar från söder till norr, från 10 promille (tusendelar) i Öresund till 2-3 promille i Bottenviken. I världshaven är salthalten cirka 35 promille.

Saltvatten strömmar in i Östersjön från Nordsjön via Öresund och Stora och Lilla Bält. Samtidigt rinner stora mängder sötvatten in via älvar och floder runt kusterna. Ett överskott av sött vatten strömmar söderut längs ytan och pressas ut i Kattegatt. Denna motström tillsammans med de trånga och grunda passagerna genom Bälten och Öresund gör det svårt för saltvatten att komma in. Det är främst i samband med riktigt djupa lågtryck under höst och vinter som mycket saltvatten kan flöda in från Kattegatt, men det gör att det tar så mycket som 20-30 år för vattnet i Östersjön att bytas ut.

Få men unika arter

Det finns inte så många olika arter av växter och djur i Östersjön, och den främsta orsaken är Östersjöns bräckta vatten med låg salthalt, som innebär en stressfaktor för de organismer som vill leva där. Däremot har det bräckta vattnet gjort att det finns en unik blandning av söt- och saltvattensarter.

Bland fiskarna finner man sötvattensarterna abborre och gädda (som tycker att vattnet är lite väl salt), och saltvattensarterna torsk och flundra (som tycker att vattnet är lite väl sött).

Några grupper av djur, till exempel tagghudingar (sjöstjärnor och sjöborrar) och broskfiskar (hajar och rockor) saknas i större delen av Östersjön.

Flera av Östersjöns arter har en unik genetisk sammansättning, exempelvis vildlaxen som består av en mängd populationer från olika älvar. Även torsken i Östersjön har anpassat sig och är genetiskt unik.

Några undervattensarter som hittas i Östersjön

Östersjön är ett känsligt hav

Östersjön är ett av världens mest förorenade hav. Avrinningsområdet består av nio länder med totalt 90 miljoner människor. I länderna finns industrier, jordbruksmarker och skogsbruk. Härifrån tar vattendragen med sig stora mängder föroreningar och gifter som till slut hamnar i havet. Majoriteten av föroreningar i Östersjön kommer från land. Vi avråds till och med att äta fet fisk från Östersjön, då den innehåller för stor mängd miljögifter.

Eftersom vattenomsättningen i Östersjön är så långsam stannar föroreningarna kvar länge, och de bryts ned sakta på grund av den låga vattentemperaturen. Detta gör att gifter lätt ansamlas i sediment, växter och djur. Eftersom organismerna inte är anpassade till den låga salthalten lever de på gränsen av vad de klarar av, och är därmed extra känsliga för föroreningar.

En viktig del av fiskenäringen

I Östersjön har fisket haft en viktig roll under många generationer. Sportfiske, husbehovsfiske, fisketurism och storskalig fiskeindustri har alla rymts i samma hav.

Tyvärr har överkapacitet på fiskefartyg och fiskeredskap lett till överfiske i de flesta havsområden på vår jord, så även i Östersjön. Omkring 80 procent av Europas fiskbestånd är idag överfiskade eller fiskade till sin gräns. Fisket leder också till att sjöfåglar och marina däggdjur fastnar i nät, som bifångster. En annan negativ konsekvens är påverkan på havsbottnarna genom till exempel bottentrålning.

För att hjälpa dig att välja rätt fisk, har WWF tagit fram en fiskguide, så att du kan få det stöd du behöver för att välja mer hållbart.

Salta och syrefattiga djup

Salt vatten är tyngre än sött, och därför är Östersjöns vatten saltare ju djupare ned man kommer. Eftersom Östersjön består av ett antal djupa bassänger med grunda trösklar emellan, ligger det saltare vattnet ofta still i djupen. Det förnyas inte förrän nytt saltvatten strömmar in från Nordsjön. Därför råder ofta brist på syre i Östersjöns djupare delar. Syrefattiga bottnar läcker fosfor (så kallad internbelastning) vilket skapar en ond cirkel som förvärrar övergödningen. Mycket få djur kan leva utan syre, så de flesta flyttar eller dör. För närvarande saknar en tredjedel av Östersjöns djupa bottnar synligt liv, vilket motsvarar cirka 1,5 Danmark i yta.

För att få bukt med övergödningen och algblomningen krävs bättre avloppsrening och högre miljökrav inom EUs jordbrukspolitik. WWF arbetar för att lösa dessa problem.

Bli fadder 

Stora krav på ett litet hav

Det är många sektorer som påverkar och påverkas av Östersjöns miljö – allt från sjöfart och fiske till energiproduktion, turism samt rekreation och avkoppling. År efter år ökar konkurrensen om havets begränsade utrymme och resurser. Risken är att det totala trycket från våra aktiviteter överskrider gränsen för vad ekosystemet klarar av. Det är ett hot, inte bara mot havets växt- och djurliv, utan även mot de ekologiska processer och naturresurser vi alla är beroende av.

Om alla Östersjöländer kan arbeta tillsammans för ett levande Östersjön, ger det många fördelar både för miljön och för samhället i stort. Genom att samordna och planera bättre, där utrymme och resurser fördelas effektivt och praktiskt, kan vi minska konflikterna och få positiva effekter. Det är mycket bättre både för naturen och för alla som lever och arbetar vid och i Östersjön. Läs mer om hur WWF arbetar med en hållbar havsförvaltning.

Älskade hav

Att leva i ett land som gränsar till ett hav ger oss inte bara ett stort ansvar för hur vi förvaltar det, utan ger också stora möjligheter. Vi har en fantastisk skärgård med semestermål längs hela kusten. Vi har fiske som skapar arbetstillfällen, och ett helt ekosystem med helt unika arter och miljöer. Havet är viktigt, och det är dags att vi kavlar upp ärmarna, ändrar kursen och väcker liv i Östersjön.